Edelviks rektor Per Larsson menar att folkhögskolan har en framtid, men att det handlar om att bli mer flexibel.

Folkhögskoletanken föddes i en tid då utbildningssystemet såg annorlunda ut än idag. Nu för tiden finns helt andra förutsättningar att studera, men det innebär ändå inte att folkhögskolorna spelat ut sin roll, menar Per Larsson, rektor på Edelviks folkhögskola.

Den ursprungliga tanken med folkhögskolan var att ge mäniskor från de breda folklagren en möjlighet till personlig utbildning. Till en början var folkhögskolorna i huvudsak böndernas lärosäten, men i början av 1900-talet kom även arbetarrörelsen in i bilden. Därefter startade också olika folkrörelser, kyrkor och samfund egna skolor.
– Folkhögskolans roll i samhället förändras hela tiden, men folkhögskolan lever och har en framtid, menar Edelviks rektor Per Larsson.
Även om utbildningsmöjligheterna ser helt annorlunda ut idag så har folkhögskolan som skolform sitt berättigande. Idag finns många som inte platsar in i det ordinarie skolsystemet. Av olika personliga skäl har de har svårt att tillgodogöra sig studierna och klarar därför inte gymnasiet.
– Där kan vi erbjuda en annan skolmiljö med mindre grupper, en annan närhet till lärarna och en större möjlighet till individuella studieplaner.
Även om Edelvik idag också har en stor grupp vuxenstuderande, så tror Per ändå att gruppen unga elever är den som kommer att öka. Många ungdomar har idag problem med skolan, sig själva och med att ta klivet in i vuxenvärlden. Därför avsätter man också redan idag resurser för att skapa mötesplatser och på personal som kan finnas till hands när någon behöver stöd.
– Sett över hela landet så kommer även invandrarna att bli en stor grupp. Alla nya folkhögskolor som startar idag ligger i storstäderna, i områden med stora grupper av nysvenskar.
För att möta framtiden tror Per att det är viktigt att skolan blir mer flexibel, är beredd att samverka med andra aktörer och möta människor där de finns. Det handlar då inte enbart om utbildning, skolan ska även vara en del av den kulturella verksamheten i bygden och främja dess utveckling.
På Edelvik vill man även bidra till att skapa mötesplatser för företag och föreningar och ta aktiv del i lokalsamhällets utveckling. För att klara ekonomin blir även skolans kringverksamhet, med exempelvis rumsuthyrning, matservering och konferenser, allt viktigare.
– Vi märker också att vår huvudman är mer intresserade av oss i dag än för tio år sedan. Genom ett närmare samarbete kan vi driva gemensamma projekt och utnyttja varandras resurser, menar Edelviks rektor Per Larsson.
Länk till Edelviks folkhögskola.

Text och foto: Ulf Wikström