Efter skolan planerar Johanna Wikerman och Anna Söderlund att starta en fri teatergrupp.

Det handlar om dokumentär scenkonst och i fokus står frågeställningar kring ungdomars utsatthet och självdestruktivitet. Men det finns en väg ut menar skådespelarna Anna Söderlund och Johanna Wikerman som själva skrivit manus till föreställningen Det krävs bara ord.

Anna Söderlund och Johanna Wikerman går båda två andra året på Edelviks skådespelarutbildning. Under hösten har de turnerat i södra delarna av landet med föreställningen Det krävs bara ord. Nu väntar en turné i Västerbotten, med premiär på Dalkarså folkhögskola den 11 mars.

Föreställningen handlar om vad som händer med en tonårstjej som utsätts för kränkande behandling av sin omgivning och blir utstött ur gemenskapen. I bakgrunden finns även problematiken med alkoholiserade föräldrar.

– Men det finns en väg ut, om man bara vågar prata om det, menar Johanna.
– Och vad händer om man inte pratar om det, frågar sig Anna.

Föreställningen , som i första hand riktar sig till gymnasieelever, är Anna och Johannas egen skapelse. De har inte bara skrivit manus, utan spelar även de två rollfigurerna som har samma namn som de själva.

– Det är vår egen berättelse och då får vi ju också stå för det, påpekar Johanna.

Efter varje föreställning diskuterar de även med publiken kring den problembild som avhandlas i föreställningen. Det handlar bland annat om påståenden som man varken kan svara ja eller nej på.

– Vi brukar alltid ta tio minuters paus innan diskussionen för föreställningen är ganska tung och det är många känslor att ta in.

Under samtalen har de mött många olika reaktioner när de exempelvis ställt frågor som: Är en kille som ligger med många tjejer en hora och är det rätt att kalla någon för hora bara för att hon haft många killar?

– En del har också stannat kvar och sagt ”tack, det här har hjälpt mig”. Det känns stort, för det är svårt att i den situationen säga det, menar skådespelarna Anna Söderlund och Johanna Wikerman.

 Text och foto: Ulf Wikström