Besökte Kvarnbyn och dess byaförening tidigt en solig aprilsöndag. Vi samtalade om vad byaförening gör och vilken betydelse det har för byns invånare vare sig de är bofasta, har fritidshus eller är tillfälliga besökare.

Kvarnbyn är en av de vackraste byarna i Västerbotten, mellan de två stora sjöarna Göksjön och Stora Bygdeträsket (Finns det förresten ett Lilla Bygdeträsket?). Den forsande ån som är några hundra meter lång som förbinder sjöarna har säkert sedan urminnes tider lockat till fiske, bosättning och förstås kvarn.

Ser man lite längre tillbaka än 1900-talet finns i Kvarnbyn intressanta och ovanliga efternamn som Westphal och yrkestitlar som verkmästare. Kvarnbyn verkar vara lite eljest.

Geografiskt är den ett centrum i en åtta, med en ring omkring Stora Bygdeträsket och en annan ring omkring Göksjön. Den ena ringen, den omkring Göksjön, nyttjas för det årliga cykeltrampet som lockar ca 400 deltagare att ta sig runt sjön förbi Innansjön, Gravlund, Bygdeträskliden och Bygdeträsk.

I juli ordnar man Konstveckan i Kvarnen, sommarcafe och musikkvällar. Valborgsfirande och lucia, vårfixardag, anläggande av promenadslinga med skyltning vid gamla byggnader och andra sevärdheter är annat som ordnas via byaföreningen. Den finns där som ett nav omkring vilket byn roterar.

De 35 fastboende och de mer än 100-talet fritidshusägare skapar en påtaglig gemenskap i Kvarnbyn.
I Kvarnbyn som så många andra byar är det byaföreningen som skapar det sociala kitt som bildar den gemenskap som vi nog alla behöver. Länge tillbaka innebar kyrkoplikten att alla MÅSTE besöka kyrkan, och det sörjde för att man träffades och kunde diskutera stort som smått. Sedan var det kanske i affären man träffades och förstås på kafferep och andra festligheter. Kyrkoplikten försvann och så småningom kyrksamheten. Affären försvann från byn och nu blir det nygammal postorder/e-handel.

Risken att man inte alls träffas är faktiskt ganska stor. (inte minst om man bor i en större ort!) Byaföreningarna behövdes nog inte förr, man träffades ändå. Men aldrig har deras roll varit viktigare än nu. I Kvarnbyn och i andra byar.
Detsamma gäller föreningar alla slag som arbetar med jakt, fiske, konst, sång, väg, hästar, dans, matlagning, kyrka, skidor, ishockey, simning, slöjd osv. osv. Livet får ett vidare innehåll om människor träffas för att ha kul tillsammans.

Krönika: Rolf Hedquist

Foto: Waldemar Mellquist