web analytics

På grund av de långa avstånden och avsaknaden av farbara vägar, började bönderna från byarna runtom i socknen att under 1600-talets första hälft uppföra så kallade kyrkobohus i närheten av kyrkan. I dessa små timrade kyrkstugor kom de flesta bönder att skaffa ett rum, eller kyrkkammare som de kallades, där gårdens husfolk kunde bo under de helger då man besökte kyrkan. Men kyrkstugorna kom under de följande århundradena att spela en allt viktigare social funktion. Här samlades man inte bara för att besöka kyrkan, utan man nyttjade även stugorna i samband med marknader, ting, och andra arrangemang.

Under århundradenas lopp förändrades utseendet på kyrkstan hela tiden, gamla hus revs och ersattes med nya medan andra renoverades. Detta gjorde att kyrkstan kom att innehålla både en och två våningshus med varierande utseende. Det arkitektoniska intrycket, storleken och det vackra läget invid sjön gjorde att Burträsks kyrkstad ansågs vara en av de mest intressanta av alla kyrkstäder i landet.

Genom en eldsvåda den 3 augusti 1930 förvandlades dessvärre Burträsk kyrkstad till aska. Efter branden fanns bara ett boningshus kvar, vilket senare flyttades ett stycke och finns idag att beskåda på hembygdsområdet. Vid brandtillfället innehöll kyrkstaden 300 kammare, fördelade på 66 bostadshus, samt 128 stallbyggnader. Med denna brand försvann en av övre Norrlands främsta kulturhistoriska minnesmärken.